Äntligen är det här

Den 15 mars 2012 blev jag äntligen med körkort.
Trodde aldrig att det skulle vara så lätt att skriva upp och köra upp som det var.
Jag skrev upp vid 9.00 på morgonen fick GODKÄNT. Vilket jag knappt hade vågat tänka på att jag skulle få, var nästa hundra procent säker på att jag i alla fall skulle få skriva upp en gång till men ICKE det behövde jag inte blev verkligen chokad när det stog på datorn att du är godkänd haha det ni :)

Sedan vid 12.00 samma dag var det dags för att sätta sig i bilen och köra upp.
Jag hade ju bara hört negativa saker om uppkörningslärarna så jag trodde verkligen inte att det skulle gå, Har hört att dom är sten hårda med allt och att man måste vissa att man kan allt man lärt sig.
Jag var ju orolig för att dom nästa skulle kugga mig med en gång när jag ska att jag inte kunnde höger eller vänster. Men det var inga problem han satt och pekade var jag skulle.
Fick som tur var en ung kille som var jätte trevlig och han fick mig verkligen att känna mig avspännd tänkte knappt på att jag körde bil utan han pratade om allt mellan himmel och jord.
Så då var det dags att sätta sig bakom ratten och göra min uppkörning åkte först mot tjustgården sedan upp vid kvantum rondellen och sedan ut från stan mot verkebäck precis innan verkebäck finns det en "spansk sväng" som jag skulle ta och sedan var det bara att åka tillbaka in i västervik och väl där inne skulle jag köra till seven eleven och in på en liten gata där jag fick backa runt ett gathörn. sedan var det bara raka spåret tillbaka till körskolan. Till det att jag satt mig i bilen och till det att jag fick reda på att jag ännu en gång samma dag var GODKÄND tog det inte mer än 35 minuter.
Så jag måste ju verkligen erkänna att jag hade en väldgit lätt uppkörning.

När det äntligen var klart så ringde jag till min Jens för han skulle hämta mig, Men han fick ju självklart för första gången åka som passagerare med mig :)

Min snälla svärfar hade dagarna innan varit så snäll och låtit mig få hans bil för han skulle köpa en ny bil så den fick vi av honom och jag är så nöjd med min pärla.
Hon går framåt vilket är det bästa.


Här är min pärla. En Ford mondeo.

//Sandra

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0